Här kan du läsa om Göteborgs Autonoma Skola.  
 
Hoppa direkt till:
Vad är Göteborgs Autonoma Skola?
Vad gör Göteborgs Autonoma Skola?
Vad är autonomi?
Därför är vi autonoma.
Dessutom anser vi att...

Göteborgs Autonoma Skolas strategi.
Grupp 1. Det civila samhället.
Grupp 2. Den anti-hierarkiska rörelsen.
Grupp 3. Göteborgs Autonoma Skola.
 
 
  

 
Vad är Göteborgs Autonoma Skola?     [tillbaka till toppen]

  
   
Göteborgs Autonoma Skola (GAS) är en organisation och ett nätverk där olika grupper, individer och perspektiv kan samverka, diskutera & handla. GAS är alltså inte enbart en skola för folk som definierar sig som autonoma.
 		  

 
Vad gör Göteborgs Autonoma Skola?    [tillbaka till toppen]

  
   
• Vi sprider information & delar kunskap om autonomi i samhället. Detta görs bland annat genom att jobba utåtriktat & samarbeta med andra grupper.

• Vi analyserar vår omvärld och arbetar med utvecklandet av kamp mot orättvisor både teoretiskt och praktiskt.

• Vi erbjuder ett utrymme för forskning & kunskapsspridning.

• Vi försöker att aktivt vara en del i den autonoma rörelsen lokalt & internationellt.

• Vi vill skapa forum som inte utestänger människor på grund av ras, klass, kön, sexualitet eller handikapp.

• Förutom att utveckla oss själva, hoppas vi genom vårt arbete även kunna hjälpa till att utveckla andra & inspirera till skapandet av nya grupper.
 		  

 
Vad är autonomi?      [tillbaka till toppen]

  
   
Vi försöker inte ta patent på vad begreppet autonomi innebär, så detta är exempel på vad det betyder för oss:

Synonymer till autonom: självständig, självbestämmande, självrådande, självstyrande, oavhängig.

Autonomi går ut på att grupper själva ska kunna finna vägen till ett bättre samhälle. Autonomi betyder att alla ska ha rätt att bestämma över sin egen kropp, att man har direkt demokrati inom grupper och att man strävar efter att dessa principer i förlängningen ska gälla även samhället i stort.
Att välja att vara autonom kan man göra på grund av att man som grupp inte vill vara del av en hierarkisk struktur, såsom till exempel ett fack eller ett politiskt parti.
 		  

 
Därför är vi autonoma    [tillbaka till toppen]

  
   
För att slippa bli tvungna att använda universitetsjargong. Vår erfarenhet är att professionella teoretiker ofta använder sig av ett onödigt komplicerat språk, vilket skapar en situation där bara några få ”tillåts” skriva och läsa texter och teorier. Denna jargong stöter bort många människor, samt hjälper till att upprätthålla en intellektuell elit som får tolka världen åt andra. GAS vill – utan att för den skull urholka teorier och bli populistiska – ge fler människor större möjligheter att sätta sig in i olika teorier. Detta tror vi leder till att fler vågar tänka kring, utrycka sig om & påverka sin vardagssituation.

För att slippa bli kontrollerade av stat och näringsliv m.m. Eftersom vi på många sätt motarbetar staten och näringslivet, väljer vi att så mycket som möjligt avskärma oss från dessa. Vi vill kunna utgå och arbeta utifrån våra egna principer och politiska ställningstaganden, utan att detta ska behöva ”godkännas” av mäktiga institutioner.

För att slippa bli ideologiskt styrda. Vi underordnar oss inte någon ideologi, utan plockar delar från olika ideologier som passar våra sätt att tänka i olika situationer. De delar vi inte gillar struntar vi i.

För att slippa bli estetisk styrda. Av samma anledning som vi inte vill underordna oss en akademisk jargong, vill vi inte heller styras estetiskt. Den kulturella, estetiska elit som försöker ta patent på vad som är ”rätt och fel” tror vi hämmar människors behov av att uttrycka sig.
 
För att kunna använda olika kulturella verktyg för att lära, inte bara text.

För att inte bli begränsade av att tvingas inordna våra kunskaper i kategorier. Vi är alltså tvärvetenskapliga.

För att vi vill avskaffa hierarkin mellan lärare och elever. Allas erfarenheter skall erkännas som viktiga för lärandeprocessen. Detta betyder inte att ingen kan veta mer än någon annan, men alla ska ha rätt till en åsikt.

 
  

 
Dessutom anser vi att...    [tillbaka till toppen]

  
   
…kunskap även kan innebära att lyssna på andra på ett bra sätt.

…det är viktigt att vara peppande, inte deppande.

…det är viktigt att uppmuntra och inte tysta någon som känner att deras kritik inte är konstruktiv.

…det inte är ett mål i sig att vara många, utan vi försöker hellre få mycket gjort på ett bra sätt. Vi bestämmer därför vilka som får ingå i vår grupp. Vi försöker att inte vara elitistiska, men vi tar oss för att göra mycket. Om någon tycker vi gör för lite kan de göra mera själva.
 		  

 
 
Göteborgs Autonoma Skolas strategi      [tillbaka till toppen]

  
   
Vi tycker det är viktigt att ständigt föra en diskussion om hur vi vill att GAS ska fungera, vad vi har för mål och med vilka medel vi bäst når dit. Om det visar sig att något inte fungerar i praktiken, så ska det vara lätt att omvärdera och börja om på ett annat sätt. En viktig del av vår strategi är därför att ha återkommande strategidiskussioner och utvärderingar.

Det är viktigt att fundera kring begreppet autonomi utifrån tankar om in- och utdefiniering, det vill säga hur vi tänker att vi förhåller oss till samhället, våra egna grupper och oss själva. Vi måste fundera kring var vi tror det går att föra en politisk kamp, samt hur långt utanför – respektive hur djupt insyltade i – olika sammanhang vi kan vara för att få igenom det vi vill utan att förlora autonomin.

GAS målgrupper kan delas in i tre kategorier, vilket innebär att strategin också blir tredelad. GAS kommer dels att samarbeta med människor som redan är engagerade i den anti-hierarkiska rörelsen, och dels samarbeta med det vi väljer att kalla det civila samhället. Den tredje målgruppen är vi själva. Strategierna skiljer sig alltså en del mellan grupperna.
 		  

 
Grupp 1. Det civila samhället    [tillbaka till toppen]

  
   
Vi ska ägna den mesta tiden åt samarbeten med denna grupp. Detta gör vi genom att ta kontakt med redan existerande föreningar såsom skolor, kvinnoföreningar, invandrarföreningar, djurrättsgrupper, RFSL, religösa föreningar, mm. Dock inte i första hand politiskt organiserade människor och föreningar, då dessa redan har tagit en politisk ställning på annat sätt än de icke redan organiserade. När vi väl tagit kontakt med en förening så kan vi:

• ha korta presentationer av grupperna med efterföljande diskussion.
• ha längre föredrag.
• ha studiecirklar på mindre texter.
• ha workshops.
• försöka arrangera dessa händelser utanför innerstaden.

Vi ska arbeta med att försöka lyfta fram andra perspektiv på sådant som människor redan tänker på eller som i alla fall finns i deras världar. Vi ska alltså inte försöka tvinga på människor varken idéer eller kunskaper, utan öppna upp så att alla inblandade förhoppningsvis kan tänka i nya banor, inklusive oss själva.

Teorier och idéer ska framföras på ett enkelt sätt, och med referenser som utgår från de inblandades vardag. Denna verksamhet kopplas även till hur vi själva blev intresserade och engagerade i olika frågor.

Vi ska försöka undvika att sätta människor i situationer där de känner en större uppgivenhet eller maktlöshet än vad de kanske redan känner. Detta gör vi genom att föra fram åsikter på ett konstruktivt och positivt sätt. Det ska dessutom hela tiden finnas en koppling till vad de inblandade själva kan göra utifrån sin vardag.

Vi ska även ta del i det som denna grupp gör, på ett mer medvetet sätt. För att kunna föra en vettig dialog krävs en förståelse för olika människors och gruppers vardagssituationer, men även för ”special occasions” såsom exempelvis strejker. Vi ska ta reda på hur vi kan ta del i det ”vanliga och normala” politiska arbetet som förs ute i samhället, och sedan göra det. Vi kommer inte att enkelt bortförklara och förminska det politiska arbete som sker utanför våra sammanhang och vårt politiska arbete.

Det är viktigt att vi fokuserar på att skapa utrymmen och förutsättningar för människors egna medvetna handlingar. Samma sak gäller med destruktiva strukturer i människors vardag; vi kan inte bryta dem åt någon annan, men vi kanske kan synliggöra att de finns.
 
  

 
Grupp 2. Den anti-hierarkiska rörelsen    [tillbaka till toppen]

  
   
Denna grupp kan vi göra lite andra saker med, eftersom de har en samhällsanalys som liknar vår. Vi kan därför gemensamt försöka fördjupa kunskaper som varit kända för dem och oss sedan tidigare. Vi kan t.ex:

• ha längre studiecirklar
• anordna föredragsserier
• göra gemensamma aktioner

Vi skall inte bli en grupp som bekämpar interna hierarkier för andra grupper. Långsiktigt ska vi samarbeta nationellt & internationellt och ingå i större nätverk.
 
  

 
Grupp 3. Göteborgs Autonoma Skola    [tillbaka till toppen]

  
 

 
Vi har autonoma arbetsgrupper med gemensamma informationskanaler, men olika arbetsmetoder i arbetsgrupperna. Beslutsrätten om metoderna har arbetsgrupperna. Det är viktigt att motverka isolation grupperna emellan. Därför är tydlig kommunikation viktigt. Vi försöker därför upprätta fungerande informationskanaler såsom hemsida, e-maillistor, infomöten och gemensamma pärmar & pappersarkiv. Vi skapar metoderna i grupperna och tar hjälp av vår plattform & strategi.

Vi måste medvetandegöra oss själva för att kunna utvecklas. Eftersom det är mycket lättare och roligare att lära i grupp, så kan vi till exempel ha interna studiecirklar med möten där vi diskuterar det vi läst. För vår egen skull kanske det är bra att ha några mer specifika mål att arbeta mot. Det kan handla om att vi kanske väljer en institution, ett geografiskt område, en liten väl avgränsad målgrupp, ett visst ämne som texterna skall behandla etc.

Vi vill hålla på med teori, men vi tycker att det är viktigt att ta till sig både nytt & gammalt och se hur det kan hjälpa oss här & nu, att verkligen försöka koppla ihop teori & praktik. Vi vill hitta en bra balans mellan teori & praktik. I detta ingår också ett skrotande av de teorier som vi inte tycker tillför något och att vi då skriver om dem så att de passar vårt syfte bättre. Vi anser att det är viktigt att ifrågasätta och kunna omarbeta statiska gamla ideologier. I den mån det är möjligt vill vi använda ett enkelt språk, men samtidigt ta teorin på allvar, och försöka formulera målsättningar och ställningstaganden så utförligt som möjligt. Teorin blir en process, där man utgår från konkreta praktiska situationer och hela tiden måste omvärdera sina teorier.

Vi vill göra det enkelt att publicera texter så att inte några blir talespersoner för hela skolan. Vi vill publicera texter på olika språk bl.a. på hemsidan. Vi översätter och skriver egna texter.
Hemsidan kan vara ett första sätt för människor att komma i kontakt med oss. Därför bör vi sprida hemsidan så gått det går. Hemsidan bör innehålla länkar till svenska och utländska sidor.

Vi kommer med tiden att förfina våra strategi och utveckla understrategier för hur samarbeten kan anpassas utifrån om det är kvinnor eller män, unga eller gamla, rika eller fattiga, infödingar eller utfödingar vi samarbetar med.

Vi jobbar med strukturer inom organisationen, har utvärderingsmöten och utgår ifrån könsperspektiv, klassperspektiv, etnicitet etc. Vi aktar oss dock för att bli en grupp som lägger all sin tid på att bekämpa interna hierarkier. Även om det är viktigt att skapa egna rum, tillfällen, förutsättningar och kunskap, måste målet i slutändan ändå vara att åstadkomma förändringar även på ett större plan.